Translate

söndag 22 oktober 2017

#metoo...


När jag arrangerade och fotograferade denna bild för några år sedan var inte min tanke att den handlade också om mig.


Jag hade läst en dikt i en tidning, skriven av en yngre tjej, och hade även en anhörig som inte mådde så bra.
Jag använder ofta min kamera som redskap för att uttrycka något. Många gånger blir det glädje och något vackert, men ibland kan det också bli så här.
Två sidor av det glada ansiktet. 
Ja. #metoo.


Jag var 14 år, och stod och bytte om i ett rum, men hade av något skäl inte låst dörren. Jag hade precis tagit av mig tröjan och stod barbröstad då en man i 50-60-årsåldern rusar in för att leta efter något. Hans ögon var fastklistrade vid mig, och en normal människa hade snabbt bett om ursäkt och gått ur rummet, men inte han.
Jag försökte skyla mig och gå in i en garderob i rummet. Till slut gick han ut ur rummet.
Jag visste vem han var och jag brukade smita ifrån honom, för när vi möttes försökte han alltid fånga in mig för att få en kram. Jag tyckte att han var ett riktigt "slemmo", som man sade då.
Efteråt skröt han för mina anhöriga att han hade minsann kommit in när jag bytte om och att jag hade försökt gömma mig i garderoben. Ännu värre var då att mina anhöriga inte tog mig i försvar vid det tillfället.
Jag stod där själv med skammen.
Nej, han gjorde inget handgripligt - det finns värre saker som hänt mig efter denna händelsen, men just det där, att rätt så ung och oerfaren, stå försvarslös, med skammen och äcklet inom sig.
Att vuxna, oftast män, tar sig friheter för att det bara är så, och alltid har varit så.Och vi som blir drabbade, på ett och annat sätt, står kvar som offer nedtyngda av skammen och oftast utan försvar. Vårt beteende, vårt utseende och vårt sätt - ja, vi får skylla oss själva, som man alltid sagt.
Det hoppas jag det blir en förändring på efter detta stora skrik ut i världen - #metoo.
Att flickor, tjejer och kvinnor,men även pojkar och män inte längre skall stå försvarslösa mot dem som antastar dem handgripligen, med blickar och med ord.Skammen skall bäras av dem som orsakar den.

Lev väl och var rädda om varandra!
Hälsningar
AnnA

1 kommentar:

LV sa...

Bless you my friend. So good hearing from you and all is well. Missed you. You cannot trust anyone anymore. Take care.